Ångesten börjar såklart att kika fram, vem vill börja plugga igen? inte jag iallafall.
Vad ska jag göra med mitt kära lilla liv... det är den stora frågan..
Jag är en patetisk person :P Ser ingen glädje i något, eller gör jag det?
Varför är jag hemmasittandes hela tiden? Jag är för lat för att hitta på något, och jag vet inget som jag tycker är roligt. Förutom att handla nya kläder, men där är det stopp, nu har jag ju redan alla kläder jag nånsin önskat mig? Usch, det finns inget att se fram emot.

så vad gör jag en ensam hemmasittande dag som denna.... jo, planerar att köpa dom dyraste extensionen jag hittar, HAHA. Normalt! Nä, det är nog trotsallt ett shoppingmoln över mig. Hur ska jag sluta? :P

Vad gör en lycklig? Pengar/kärlek/vänner/?/? ?  VAD ÄR LYCKA?

Jag tror att pengar är en stor del av att få njutning i livet. Eller det har jag redan svaret  på när det gäller mig själv. Jag minns för några år sedan, när man aldrig hade pengar/kände sig fast, då klagade man och tyckte, åh tänk om man hade enormt mycket pengar, vilket härligt liv man skulle ha då. Så jobbade man upp sig, men nä, pengar löste inte allt minsann. Men däremot löste det en del, det är mycket enklare att leva när man kan handla det man precis vill ha och behöver, och göra saker på impuls, eller ja, något i den stilen.

Vänner då?  Jo det är väl en liten del i det hela, eller kanske stort, jag kan inte avgöra det än. Just nu tillbringar jag bara mina dagar med Danne och inte alls med vänner, det har blivit så senaste 2 åren, och här klarar jag mig igenom min vardag. Är enormt beroende av sällskap och att ha någon att umgås med, TRYGGHETEN, ellerhur? det måste vara det. Såfort jag blir lämnad ensam, då är det som att ett ångestmoln kommer springande och släpper sig över mig.
Så, om jag bestämmer mig att överge någon, måste det på en gång ersättas med något annat.

Kärlek? Vet jag något om det? jo det vet jag väl, minns när man var yngre och första kärleken smög sig in, vilken härlig värme! Ja det måste ha varit sann lycka. Vad annars skulle det vara? En inbillning kanske, vem vet. Hur som helst så ska tydligen inte den kittlande magkänslan hålla på livet ut om man träffar en partner man gillar, utan ska övergå i livspartnerskap? eller..? mer som vänner... som lever ihop....  Det är en deprimerande känsla.. varför kan inte fjäril kärleken hålla för evigt?

Jag är nog en otrygg person, långt långt inne i mig själv....... men jag bygger mig ju hela tiden uppåt, ellerhur? 

Men otryggheten sätter inga stopp för mig, jag är social, klarar av jobb prima, älskar barn (är duktig med barn) tycker om djur... Skulle vilja starta ett eget katthem... ja, det är mycket som jag vill göra i livet. Det får inte sluta när det börjar att bli som bäst.